Vad betyder vetenskapligt bevis när vi pratar om probiotika?
Vissa probiotiska mikroorganismer, stammar eller produkter använder felaktigt termen probiotiska och gör anspråk på hälsofördelar som inte stöds av vetenskapliga bevis eller stöd.1
För att klassificeras som ett probiotiskt läkemedel betyder det att det har varit en kliniskt påvisad fördelaktig effekt och att det har genomgått strikta utvärderingar1 i välskötta och högkvalitativa studier, som för alla läkemedel.2 Och namnet probiotika borde egentligen bara gälla stammar som har vetenskapligt bevisade hälsofördelar3.
Till exempel betraktas probiotiska jäststammen Saccharomyces boulardii CNCM I-745 som ett probiotiskt läkemedel.1 Det var det första jästprobiotikum som identifierades och som används inom humanmedicin1 samt har studerats omfattande.1
Vad visar probiotiska vetenskapliga studier?
Vetenskapliga undersökningar, ofta kallade prekliniska studier, är studier som utförs i ett laboratorium med hjälp av djurmodeller eller vävnads- eller cellkulturer.1 1 Dessa studier är viktiga för att förstå och visa hur ett probiotikum fungerar och hur det kan erbjuda en hälsofördel.4. Detta kallas ”verkningsmekanism” 5.
För Saccharomyces boulardii CNCM I-745 har prekliniska studier visat att den har specifika bevisade verkningsmekanismer.5
Till exempel har dessa typer av studier visat att jästen har en antiinflammatorisk effekt genom att producera ämnen som påverkar både personens tarmceller, samt riktar sig mot patogener.5
Hur undersöks den fördelaktiga effekten av ett probiotikum?
Hälsofördelarna med ett probiotikum bör undersökas i välskötta och utformade kliniska studier som jämför två slumpmässigt fördelade studiegrupper med människor-där en grupp får probiotikum och den andra får placebo eller annan behandling.2 Det beror på på vad studien undersöker som de använder.
Ett exempel på denna typ av studie som visade hälsofördelarna med Saccharomyces boulardii CNCM I-745 är där vuxna patienter som tog antibiotika fick en placebo-probiotisk behandling eller S. boulardii CNCM I-745.1 Men ingen av patienterna eller utredarna visste vad deltagarna tog. Detta kallas en dubbelblind studie – eftersom både grupper och utredare inte vet vem som får behandling. För att avgöra hur väl behandlingen fungerade jämförde utredarna förekomsten av diarré mellan de två grupperna. 1
På detta sätt kunde de visa att endast 9,5% av patienterna som tog S. boulardii hade antibiotikarelaterad diarré jämfört med 21,8% av patienterna som tog placebo.1
Vad har undersökts i Saccharomyces boulardii CNCM I-745 kliniska studier?
Hälsofördelarna med S. boulardii CNCM I-745 har också visats i studier som undersöker en mängd olika tillstånd associerade med diarré,4 och har visat sig ha en mycket bred fördel jämfört med andra probiotikum.4
S. boulardii CNCM I-745 har starka bevis som stöder dess användning* för:
-
- Förebyggande av antibiotikarelaterad diarré1
- Förebyggande av återkommande Clostridium difficile -infektioner som kan uppstå efter antibiotikabehandling1
Saccharomyces boulardii CNCM I-745 har starka data som leder till starka rekommendationer
Saccharomyces boulardii CNCM I-745 har också undersökts i mer än 100 kliniska studier, och har genererat starka data om dess effekt för behandling, förebyggande och hjälp av återhämtning från diarré. Det är detta starka bevis som har lett till att det ingår i huvudrekommendationerna för hantering av diarré hos både barn och vuxna, inklusive de officiella riktlinjerna från World Gastroenterology Organization (WGO)3, European Society for Pediatric Gastroenterology, Hepatology och Nutrition (ESPGHAN) 6,7, Latin American expert group consensus (LATAM)8 och Asien-Stillahavsområdets rekommendationer för pediatriska mag-tarmsjukdomar.9,10
Vad är Precosa för typ av probiotika?
Precosa är ett läkemedel som innehåller en unik probiotisk jäststam, Saccharomyces boulardii CNCM I-745, som hjälper till att skydda din tarmflora och förebygga diarré och obalans i tarmfloran vid intag av antiobiotika.
Referenser:
-
-
- 01. Joly, F et al. 2017. Saccharomyces boulardii CNCM I-745. Marteau, P and Dore J (Ed.), Gut Microbiota: A full-fledged organ. 2017: 305-326. Paris: John Libbey Eurotext.
- 02. Shane A, et al. Guide to designing, conducting, publishing, and communicating results of clinical studies involving probiotic applications in human participants. Gut microbes. 2010 ; 1(4): 243-253.
- 03. Guarner et al. Probiotics and prebiotics. World Gastroenterology Organisation Global Guidelines. February 2017. https://www.worldgastroenterology.org/guidelines/global-guidelines/probiotics-and-prebiotics/probiotics-and-prebiotics-english. Last accessed 11th December 2019.
- 04. More MI, and Swidsinski, A. Saccharomyces boulardii CNCM I-745 supports regeneration of the intestinal microbiota after diarrheic dysbiosis–a review. Clinical and experimental gastroenterology. 2015; 8: 237.
- 05. Czerucka D, and Rampal, P. Diversity of Saccharomyces boulardii CNCM I-745 mechanisms of action against intestinal infections. World journal of gastroenterology. 2019; 25(18): 2188.
- 06. Szajewska H et al. Use of probiotics for management of acute gastroenteritis: a position paper by the ESPGHAN Working Group for Probiotics and Prebiotics. Journal of Pediatric Gastroenterology and Nutrition. 2014; 58(4): 531-9. Alimentary pharmacology & therapeutics. 2015; 42(7): 793-801.
- 07. Szajewska H, et al. Probiotics for the prevention of antibiotic-associated diarrhea in children. Journal of Pediatric Gastroenterology and Nutrition. 2016; 62(3): 495-506.
- 08. Cruchet S, et al. The use of probiotics in pediatric gastroenterology: a review of the literature and recommendations by Latin-American experts. Pediatric Drugs. 2015; 17(3): 199-216.
- 09. Cameron D, et al. Probiotics for gastrointestinal disorders: proposed recommendations for children of the Asia-Pacific region. World journal of gastroenterology. 2017; 23(45): 7952.
- 10. Ghoshal UC, et al. The role of the microbiome and the use of probiotics in gastrointestinal disorders in adults in the Asia‐Pacific region‐background and recommendations of a regional consensus meeting. Journal of gastroenterology and Hepatology. 2018; 33(1): 57-69
-
09.2020 74126654